Vad är hållbar arkitektur?

Hållbar arkitektur (även känd som grön arkitektur) är en allmän term som hänvisar till byggnader som är utformade för att begränsa mänsklighetens påverkan på miljön. Ett miljövänligt förhållningssätt till dagens byggande omfattar alla aspekter av planerings- och byggprocessen, inklusive val av byggmaterial, utformning och implementering av värme-, kyl-, VVS-, avfalls- och ventilationssystem samt integrering av den byggda miljön i det naturliga landskapet.

Fördelarna med hållbar arkitektur

Fördelarna med hållbar arkitektur är många. Till de främsta hör minskade koldioxidutsläpp och bevarande av värdefulla naturresurser i en tid då klimatet är i fara. Hållbar arkitektur kan också ha en positiv effekt på människors hälsa genom att den förbättrar energieffektiviteten, vilket minskar föroreningarna i inomhusluften.

Kännetecken för hållbar arkitektur

Hållbar arkitektur fokuserar på att minska människans påverkan på miljön. Den smälter sömlöst in och integrerar byggnaden i det omgivande landskapet.

Miljövänlig energi- och vattenanvändning

Miljövänlig energi- och vattenanvändning är en primär komponent i hållbar arkitektur. Målet är att minimera slöseri och skadlig energiförbrukning genom att använda förnybara energikällor, t.ex. hydraulisk energiproduktion, solpaneler, naturlig uppvärmning och kylning samt ventilationssystem. När arkitekten utformar en hållbar byggnad strävar han efter att den ska producera minst lika mycket energi som den förbrukar för att uppnå en nettonoll-effekt. Vattenbesparande system, som uppsamling av regnvatten och återvinning av gråvatten, implementeras också.

Användning av regenererande och miljövänliga material

Hållbar arkitektur omfattar användning av förnybara, regenerativa och miljövänliga material, t.ex. bambu, hampa, kork, lin, soja, återvunna och upcyclade material samt miljövänlig isolering. Konventionella material kan ersättas med hållbara alternativ inom både arkitektur och heminredning, t.ex. naturliga fasadmaterial. Betong kan t.ex. ersättas med hampabetong (tillverkad av hampa, kalk och vatten). Konventionella plaster kan ersättas med innovativa bioplaster som tillverkas av alger.

Adaptiva och modulära utrymmen

En annan aspekt av hållbar arkitektur är användningen av anpassningsbara, modulära utrymmen, varav många är tillverkade av naturmaterial som lätt kan brytas ned och återanvändas eller återvinnas. Småhus, mikrolägenheter och andra små strukturer som bidrar till att tillgodose behovet av mer hållbara bostäder och som använder mindre markyta och energi är exempel på detta. Alternativa bostadslösningar, som hus och flerbostadshus byggda av återvunna fraktcontainrar, är också hållbara. Flytande arkitektur på vattenvägar runt om i världen kan bidra till att lösa bostadsbristen i tätbefolkade kustområden.

Inkorporering av växter och natur

Att integrera växter och natur via levande väggar, takterrasser och växtbeklädda tak, trädbeklädda bostadstorn och gröna takmaterial för att hjälpa till att kyla befintliga byggnader och skapa hälsosamma biofila miljöer för människor är ett annat primärt kännetecken för hållbar arkitektur. Inhemska växter spelar en viktig roll i landskapsarkitekturen för hållbar arkitektur. De främjar den lokala biologiska mångfalden, minskar jorderosionen och kräver mindre underhåll eftersom de redan växer i sin ursprungliga miljö.

Hållbar arkitekturs historia

Många av de metoder och principer som används inom hållbar arkitektur har sina rötter i gamla byggnadstekniker som förändrades i och med att moderna material och massproduktion började användas under den industriella eran. Den moderna medvetenheten om behovet av hållbar arkitektur har ökat i takt med att allt fler människor vill leva på ett hållbart sätt. Det kan spåras över 50 år tillbaka till den första Earth Day, den internationella miljörörelsen och den efterföljande lagstiftning som den ledde till över hela världen.

Men världen befinner sig nu mitt i en akut situation med klimatförändringar och miljölagarna är alltid i förändring. Detta gör det ännu viktigare för designers, arkitekter, byggare och konsumenter att kräva bättre byggmetoder för att bekämpa de skador som orsakas av en av de mest förorenande industrierna på planeten. I USA står till exempel byggnader för 39 procent av koldioxidutsläppen (CO₂) utsläpp.

Hållbarhet har blivit en viktig del av den moderna arkitekturen. Miljöstandarder som t.ex. BREEAM och LEED erbjuder riktlinjer för hållbart byggande. Ansvarsfulla arkitekter med verkligt hållbara metoder strävar efter att uppfylla dessa standarder och få de tillhörande certifieringarna för sina projekt.

Exempel på hållbar arkitektur

Här är bara några få exempel på hållbar arkitektur i praktiken.

• Mjøstårnet ritad av Voll Arkitekter i Brumunddal, Norge: Om 1900-talet definierades av skyskraporna i stål och glas i städer som Chicago och New York, kan 2000-talet komma att definieras av skyskrapor i trä tillverkade av korslimmat trä. Detta material tillverkas genom att limma ihop lager av timmer och har blivit ett hållbart alternativ för stadstorn och prefabricerade hus i Europa och USA.
• Transitional Cathedral designad av Shigeru Ban i Christchurch, Nya Zeeland: Återvunna material kan bli byggstenar i både stora och små byggnader. Den Pritzker Prize-belönade japanska arkitekten använde återvunna papprör för att skapa denna världsberömda byggnad 2013 och har använt samma material för att bygga nödbostäder.
• CopenHill designad av Bjarke Ingels Group (BIG) i Köpenhamn, Danmark: Ett annat exempel på banbrytande hållbar arkitektur är CopenHill i Köpenhamn, Danmark, som kallar sig ”världens renaste kraftverk för avfall-till-energi”. Här finns en fasad som är byggd för klättring, ett tak som man kan vandra över och en riktig skidbacke.

Framtiden för hållbar arkitektur

Trots innovationer, framsteg och en ökad medvetenhet hos allmänheten om behovet av grönare byggmetoder utgör hållbar arkitektur fortfarande en liten del av det totala globala byggandet.

Många experter anser dessutom att hållbarhetsbegreppet är föråldrat med tanke på klimatkrisen. De menar att vägen framåt ligger i regenerativ arkitektur och design, som fokuserar på byggnader och system som kan förnya sig själva och brytas ned helt när de har tjänat sitt syfte.

Det är känt att klimatförändringarna drabbar missgynnade individer och samhällen hårdast, The International Living Future Institute Utmaning för levande byggnader innehåller en obligatorisk social komponent som syftar till att bidra till att lindra sociala problem samtidigt som man tar itu med miljöutmaningar.